Det svenska samhället omvandlades under 1800-talet från hushållsbaserade marknadsekonomiska metoder till kapitalistiska marknadsekonomiska metoder. Parallellt med detta omvandlades och moderniserades den svenska eliten från att utgjorts av en jordägande aristokrati till att i stället utgöras av en förmögen högborgerlighet. Denna uppsats handlar om hur en representant ur den nya svenska eliten i form av Axel Adelswärd tänkte och handlade när han mötte ett USA på 1850-talet där den kapitalistiska marknadsekonomin hade slagit igenom. Jag vill också visa hur en omvandling skedde av en gammal elit till att inta ett nytt kapitalistisk marknadsekonomiskt tänkande..

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en Kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

I januari 1992 startade Ryssland sin omvandling från planekonomi till marknadsekonomi. En liberalisering av priser och privatisering av företag skedde. Vid början av omvandlingen var många Sovjetinstitutioner intakta. Under privatiseringen satt cheferna för sovjetföretagen kvar. Detta har skapat kapitalsvält, ostabilt ägandeskap och icke- avbetalningar.

Med denna uppsats vill vi ge läsaren en uppfattning om vad Free Software och OpenSource (FOSS) handlar om och mer specifikt analyseras huruvida FOSS kan fungera ien kapitalistisk värld eller inte. Den grundläggande idén med Free Software ochOpen Source, eller fri programvara och öppen källkod, är att ge varje användare avett datorprogram rätten att fritt köra, undersöka, ändra och vidaredistribueraprogrammet.Författarna ställer i uppsatsen frågan ?Hur kan pengar tjänas på FOSS?. Uppsatsensyftar till att försöka bena ut denna frågeställning. Frågeställningen ger upphov till tvåperspektiv; dels i meningen ?på vilka sätt kan man tjäna pengar på FOSS? och dels ibetydelsen ?hur kommer det sig att det går att tjäna pengar på FOSS då det är gratis?.Uppsatsen knyter an till litteratur kring FOSS samt ekonomisk teori och är främstteoretisk till sin natur.I uppsatsen visas att gamla beprövade affärsmodeller inte kan användas rakt av förföretag som använder eller utvecklar produkter baserade på Open Source.

Uppsatsen är ett försök att applicera kulturvetenskaplig teori på en kontemporär subkultur. På så sätt kan den avkodas och dess kopplingar till samhällstendenser kan belysas. Tesen är att hipsterismen innehåller element som utmanar sättet vi vanligtvis tolkar och förstår ungdomskulturer på. Vidare visar forskningen att hipsterismen är ett resultat av nästan 40 år av nyliberal kapitalistisk utveckling, kombinerat med gentrifiering, konsumtionsvanor, kulturellt kapital och subkultur..

Syftet med uppsatsen är att belysa Kinas ekonomiska utveckling, vägen från planekonomi till marknadsekonomi och om det därmed uppstått skillnader mellan städer och landsbygd. Vidare studera Kinas relation med omvärlden gällande handel. I teoriavsnittet reder vi ut definitionerna på de tre ekonomiska begreppen marknadsekonomi, blandekonomi och planekonomi. Detta för att se om Kina har gått från planekonomi till marknadsekonomi. Sedan Mao Zedong övertog makten 1949 har Kinas ekonomiska situation förändrats ett flertal gånger.

Svenska företag har varit på plats i Ungern sedan flera årtionden, men i allt högre grad efter maktskiftet 1990 när landet övergick från planekonomi till marknadsekonomi. Jag har genom en djupgående och en kompletterande studie undersökt och analyserat svensk företagslednings erfarenheter av verksamhet i Ungern och av ungersk affärskultur.Min studie visar att den ungerska affärskulturen har främst efter 1990 genomgått förändringar som gjort att samarbetet med bl a svenska företagare flyter lättare och numera leds de flesta svenska företagen av ungerska chefer, vilket tidigare inte var fallet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon relation mellan den starka företagarkulturen och de många frikyrkoförsamlingarna i Gnosjöregionen. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med tre medlemmar ur Alliansmissionen.Informationen som kommer fram i intervjuerna har till stora delar analyserats mot Webers bok Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism. I grunden bygger idén till uppsatsen på Webers teori om hur kalvinismen gynnade kapitalistisk framgång.Att det finns en relation mellan frikyrkorna och näringslivet i regionen framkom tydligt i intervjuerna. Bygdens historia har också haft stor betydelse för hur både religion och företag har utvecklats. Likheter med Webers teori finns men däremot har det under detta arbetes gång inte gått att se något direkt inflytande från kalvinismen i området.

I ett försök att låta poststrukturalismen närma sig materia, för min studie samman en queer psykoanalytisk syn på subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förståelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas påverkas. Studien visar att det normata är kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap är beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap påverkas därigenom av faktorer såsom rädslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn på medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nå en (temporär) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhållande även genererar en ökad möjlighet för subversivt motstånd. Vidare menar jag att detta kan sägas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar såsom klass, etnicitet etc..

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Sveriges gruvnäring har en lång historia som sträcker sig ända till medeltiden. Lika länge har det funnits behov av en reglering för utnyttjandet av dessa naturtillgångar. Regleringens syfte har varit mångfacetterat. Det har bl.a. gällt att inpassa utnyttjandet i en marknadsekonomi samt stimulera upptäckt och utnyttjande av mineraler.

Dagens avel är målinriktad. De flesta uppfödare siktar på att få fram internationellt konkurrenskraftiga hästar inom en speciell gren till exempel dressyr eller hoppning. De vill avla fram internationellt konkurrenskraftiga hästar med god exteriör, hållbarhet och som kan prestera bra på tävlingsbanorna. Man försöker tidigt urskilja inriktning, förmåga och om det blir en bra tävlingsindivid vid unghästbedömningar, så som tre-årstest, kvalitetsbedömning, och unghästchampionat.Hästen har flera egenskaper som kan vara till både fördel och nackdel beroende på ändamålet, vad är det egentligen som avgör om man har en bra hopphäst eller inte.Denna studie undersöker tre frågeställningar. Vilka egenskaper anser domarna och tränarna är avgörande för att det skall bli en bra hopphäst? Vilka vinklar är viktig för en bra frambens- och bakbensteknik? Finns det en samsyn hos våra domare/tränare när det gäller bedömning av unghästens teknik och förmåga?Denna studie riktade sig till unghästdomare och A-tränare i hoppning i Sverige, dessa fick svara på en enkät med fem frågor om hästens egenskaper, vilken vinkel som är avgörande i fram respektive bakbenstekniken, hur stor vikt i procent de lägger vid varje bedömningspunkt vid sin bedömning och fem filmsekvenser att bedöma, där de skulle sätta ett sifferbetyg 1-10 på totala tekniken, ett på frambenstekniken och ett på bakbenstekniken.

Syftet är att undersöka den kinesiska redovisningsutvecklingen med utgångspunkt i den institutionella teorin. Vi har gjort en litteraturstudie samt intervjuat revisorer i Kina som komplement till forskningen. Forskningen bygger på en deduktiv metod med en deskriptiv ansats. Vår studie bygger på de centrala arbetena inom institutionell teori av Scott, Puxty et al, DiMaggio & Powell samt Oliver. Vi har även använt Hofstedes studier av kulturdimensioner.

The disintegration of the Soviet Union was a vast experience, not solely for the former members and inhabitants of the Soviet Union, but also for the rest of the world. This thesis examines Estonia and Uzbekistan's different experience with transition. By examining three different aspects of transition I seek to explain Estonia and Uzbekistan's different outcome of transition. Estonia has since their independence been fully aware of the process that started with their independence. They have reformed both the political and economic system, the industry is privatized, institutions democratic and Estonia is today a member of the European Union.